Birka Folkhögskola

Fritidsledarutbildningen
Lokal utbildningsplan

1 Lokal utbildningsplan

1.1 Allmän bakgrund

Med utgångspunkt från Fritidsledarskolornas gemensamma utbildningsplan vill vi här beskriva på vilket sätt vi arbetar med Birka folkhögskolas Fritidsledarutbildning.
Det här dokumentet vänder sig till såväl medverkande som kursdeltagare och intressenter på arbetsmarknaden. Vi vill också att detta dokument ska kunna användas internt och externt för att värdera utbildningens nivå och omfattning. Den lokala planen är det som styr detaljprogram och bildar referens vid utvärdering. Vi presenterar härigenom vår speciella inriktning mot skid- och friluftspedagogik som skiljer vår utbildning från övriga fritidsledarutbildningar.

2 Syfte och mål

Fritidsledarutbildningen på Birka folkhögskola har under mer än trettio år utgjort en av de viktiga i regionen som distribuerat fritidsledare till både kommunal tjänst och turistnäring.

2.1 Något om vår utbildnings historia

I Östersund har fritidsledarutbildning bedrivits sedan 1965, en av Sveriges första utbildningar för fritidssektorn.

Utbildningen startade som en ettårig kurs inom yrkesskolan och blev sedan en ettårig högre specialkurs inom gymnasieskolan. 1971 tillkom fritidspedagogutbildning, samt kombinationsutbildning för fritidsledare, vilka också var högre specialkurser inom gymnasieskolan. Kombinationsutbildningen hade också universitetsanknytning (Uppsala universitet).

Under åren 1977-1979 bedrevs alla dessa utbildningar som kommunal och statlig högskoleutbildning i samverkan mellan Östersunds kommun och Östersunds högskola.

Från och med 1979-1980 blev all fritidsledarutbildning i Sverige förlagd till folkhögskolor. I Östersunds fall överfördes fritidsledarutbildningen till Birka folkhögskola med Jämtlands läns landsting som huvudman. Utbildningen är jämställd med högskola och omfattar 80 poäng.
Skolöverstyrelsen fastställde en vägledande utbildningsplan och allmänna råd, gällande från 1 juli 1983.

Birka folkhögskola blev också medlem i Fritidsledarskolorna, en intresseorganisation för fritidsledarutbildningar vid folkhögskolor i Sverige.

2.2 Hur uppfattar vi yrkesfältet

Vi ser främst tre områden där våra kursdeltagare tar plats idag. I kommunal fritids- och kulturverksamhet, med i vissa fall överlappning i skolverksamhet, hittar vi verksamma fritidsledare. Inom omsorgsverksamhet med funktionshindrade finns ytterligare en grupp verksamma fritidsledare samt i turistisk verksamhet av mångskiftande karaktär. Vi uppfattar att våra kursdeltagare tas emot positivt främst på grund av god förmåga till social integrering och en taktfull hållning som ledare. Projekt för utveckling av öppna mötesplatser inom fritid/kultur. Samarbete inom bred forskningsbas med MIUN.

2.3 Utbildningens identitet

Såväl regeringens proposition som Jämtlands läns landstings utredning (Folkhögskola i Jämtlands län 1992-09-18), förordar profilering av verksamheten på Birka folkhögskola. I dessa måldokument anges som övergripande verksamhetsmål: ”ha en tydlig läns-, musik- och naturprofil…bidra till regional och lokal utveckling av kultur- och friluftsliv och i övrigt verka för friskvård och hälsa”.

De verksamma inom utbildningen har under många år varit initiativtagare i det utomhuspedagogiska verksamhetsfältet.
Birka är på så sätt känt inom profilområdet.

2.4 Fritidsledarutbildning på folkhögskola

Birka folkhögskola finns som en del inom länets kulturförvaltning och har stora möjligheter att vara ett folkbildningscentrum jämte länsmuseet m.fl. kulturinstitutioner. Folkhögskolan ger fritidsledarutbildningen en möjlighet att utveckla metoder och förhållningssätt som relaterar till en bred publik med vitt skilda utgångspunkter vad gäller utbildningsbakgrund, kulturbakgrund och utvecklingsambitioner. Mångfalden på folkhögskolan inverkar inspirerande och är positiv, då vår ambition är att kursdeltagarna ska inspireras till att ha en vid infallsvinkel till samhällsarbete och samhällsengagemang.

2.5 Målgruppen vi ser framför oss

Vi vänder oss till de som har ambitioner till socialt arbete samt har en god personlig erfarenhet av varierat uteliv. Detta är förutsättningar som vi ser nödvändiga för att kunna utveckla en ledarförmåga inom profilområdet.

2.6 Utvecklingsmöjligheter utöver fritidsledarutbildning på Birka folkhögskola

Utifrån folkhögskolans särskilda tradition och förutsättningar ligger fritidsledarutbildningen på samma nivå som högskoleutbildning. Den omfattar 80 poäng- en poäng motsvarar en veckas heltidsstudier. I vilken mån fritidsledarutbildningen, liksom på yrkesinriktad högskoleutbildning, kan tillgodoräknas avgörs av varje aktuell högskola.

I Östersundsregionen bedrivs utbildning för uppgifter inom fritidssektorn vid bl.a. Mittuniversitetet. Fritidsledarlinjen på Birka folkhögskola samarbetar med nämnda skolor. Vi är måna om att samarbeta i projekt som leder till att våra elever stimuleras till vidare studier och utveckling. Redan nu ges denna möjlighet på ett flertal ställen i Sverige, bl. a. vid Lärarhögskolan i Stockholm, Mälardalens högskola, Linköpings universitet och Umeå universitet. Elever kan, efter fullgjord fritidsledarutbildning på Birka folkhögskola, få tillgodoräkna sig 20 poäng pedagogik och därmed studera på B-nivå.

Framtid
Samverkan med MIUN i ex. socialt/pedagogiskt arbete, ledarskap, organisationsutveckling, psykologi, entreprenörskap.
Den lokala utbildningsplaneringen bedrivs fortlöpande i form av omarbetning och utveckling. Vid Fritidsledarlinjen på Birka folkhögskola finns en ambition och strävan att noggrant studera utvecklingstendenser i samhället, utröna kommande behov m.m. för att söka lägga utbildningen ”rätt i tiden”. Utvecklingsarbete har högsta prioritet.
Samarbete bedrivs med turistnäringen och grundskolor, främst i Östersunds kommun samt med organisationer som verkar för funktionshindrade. I samverkan med dessa utvecklar Fritidsledarutbildningen på Birka folkhögskola ökad kvalitet i praktikmoment, projekt och dessutom annan fristående ledarutbildning som ligger inom profilområdet Utomhuspedagogik. Vi ser i framtiden stora möjligheter att tillföra fritidssektorn ledare med modern, utomhuspedagogisk kompetens som spänner över tillämpningar av socialpedagogisk karaktär, via pedagogiskt arbete med funktionshindrade till naturpedagogiskt arbete inom föreningsliv och turism.

2.7 Syfte och mål för Fritidsledarutbildningen på Birka folkhögskola

Utbildningen syftar till att ge grundläggande kompetenser för arbete inom fritidssektorn samt att skapa en beredskap inför förändringar och en vilja till fördjupning inom fritidens område, såväl nationellt som internationellt.

Efter fullföljd utbildning skall eleverna

• ha god kunskap om fritiden som begrepp samt om dess betydelse och funktion.
• ha god kunskap om människors behov utifrån såväl biologiska som kulturella utgångspunkter.
• känna till människors olika uppväxt- och levnadsvillkor.
• ha kunskap om samhället och dess olika strukturer och maktförhållanden.
• ha god handlingsberedskap och goda kunskaper om ledarskap och organisation för att kunna inspirera och leda människor i olika åldrar, enskilt och i grupp.
• förstå värdet av olika fritidsaktiviteter såsom idrott och lek, estetiska och kulturella aktiviteter, friluftsliv samt själv kunna utöva, leda och utveckla ett antal av dessa verksamheter för människor med olika behov, sålunda även för dem med behov av särskilt stöd.
• kunna anlägga ett hälsopedagogiskt synsätt på olika verksamheter

Efter fullföljd utbildning skall eleverna också ha tillägnat sig

• medvetenhet om människan som en del i ett globalt och ekologiskt sammanhang och handlingsberedskap inför de problem samhället kan möta i framtiden.
• förmåga att arbeta demokratiskt.
• förmåga att kommunicera med andra, öppenhet för nya idéer och förmåga till kulturellt skapande.
• förmåga att se och analysera sammanhang och dra slutsatser i sitt arbete.
• medvetenhet om olika ideologiers ståndpunkter och vilja att ta ställning i fundamentala samhälls-, kultur- och livsfrågor.
• förmåga till kvalificerat ledarskap i ett främjande perspektiv.
• visionärt synsätt och samhällsförändrande attityd.
• självkännedom och inlevelseförmåga i andra människors situation.
• förmåga att ta till sig och bygga på sin kunskap inom fritidens område, bl.a. genom att följa utvecklingen inom svensk och internationell fritidsvetenskap.

3 Utbildningens omfattning och innehåll

Utbildningen är organiserad i form av kurser med olika poängtal. En poäng motsvara en 40-timmars arbetsvecka. Efter fullgjord kurs utdelas vitsordet godkänd under förutsättning att kraven för kursen uppfyllts enligt nedan.

4 Pedagogiska arbetsformer

Lärarledd undervisning är obligatorisk. Undervisningsformerna varierar och kan bestå av föreläsningar, grupparbeten, tema- och projektstudier, övningar, studiebesök och enskilda studier utanför schemalagd arbetstid.

5 Redovisning och examinationsformer

Kursens karaktär avgör formerna för redovisningar och utvärderingar.
Exempel: skrivningar, rapporter eller andra förelagda uppgifter, individuella eller utförda i grupp.
Muntliga redovisningar inför klass, individuellt eller i grupp.
Prov med möjlighet till avstämning av egna kunskaper.
Utställningar och uppvisningar eller andra produkter som utgör prov på inhämtade kunskaper.
Analys och bearbetning av lär- och grupprocesser samt bedömning av litteratur.

Om elev är frånvarande från del av kurs överenskommes med berörd lärare hur kunskapsinhämtande och redovisning skall ske.

För erhållande av intyg enligt Fritidsledarskolornas grundsyn och utbildningsplan gäller att 80 poäng till alla delar skall vara fullgjord. Intyg utfärdas på av Fritidsledarskolorna utformat formulär.